.

Ledig från praktiken idag, skönt! Imorse tyckte jag att skulle ta vara på denna dag och inte slösa bort den framför datorn eller tvn. Beslutade mig därför för att ta mig en joggingtur. Javisst, det skulle jag göra! Ett bra beslut tyckte jag eftersom det nog förmodligen var ett halvår sen sist. Det var förövrigt ca ett år sedan jag tränade seriöst, vafan är det för fel på mig? Fattar jag inte hur sjukt illa jag behandlar min kropp? Tydligen inte. Nåväl begav mig ut på gångvägen som löper längs älven här på Öbacka. Efter ca en km kände jag hur sjukt trött jag var, trots mina två inhaleringar av bricanyl innan (inte för att jag egentligen ska behöva det under vinterhalvåret, tog det mest för att hjälpa mig på traven lite). Tänkte att de kanske skulle hjälpa mig att andas igenom de ca fem kilometrarna jag tänkt jogga. Ack så fel jag hade. Stannade till typ fem gånger för att spotta lite blod och tänka; varför slutade jag träna? Kom iaf fram till mitt mål och sen hem igen utan att kollapsa! Får väl ge mig bragdguldet för det. Haha, fyfan säger jag bara och tänker på att jag nog måste fortsätta med detta om jag vill ha den där ack så efterlängtade konditionen. Ser inte framemot nästa gång. Nej, det gör jag fan inte!


Känner hur endorfinerna börjar flöda. Alltid nåt! Ska försöka komma ihåg dem nästa gång jag ger mig ut.



// josefine